Retrotestat: Super Mario Bros. 2 (NES)

Nu kanske namnet förvirrar några. Super Mario USA? Vad är det? Vi kör en kort ”historielektion”. Super Mario Bros. fick en uppföljare i Japan 1986 som logiskt nog gick under namnet Super Mario Bros. 2. Problemet var att man i väst ansåg spelet för snarlikt ettan (det är en vanligt förekommande förklaring i varje fall) vilket resulterade i att Super Mario Bros. 2 i Japan och Super Mario Bros. 2 i väst inte är samma spel.

Istället valde Nintendo att göra en remake av ett annat spel vid namn Doki Doki Panic. De bytte ut karaktärerna i Panic mot Mario med vänner, fixade och trixade lite och vips så hade väst fått sitt Super Mario Bros. 2. I japan släpptes spelet som Super Mario USA. För den som är nyfiken på det japanska Super Mario Bros. 2 så går det under namnet Super Mario Bros. Lost Levels i våra trakter. Det ska förtydligas att det faktiskt är den japanska utgåvan jag testar, jag försöker inte vara någon slags spelsnobb (mer än nödvändigt i varje fall).

Att Super Mario 2/USA i grunden bygger på ett helt annat spel är helt uppenbart. Faktum är att det enda spelet har gemensamt med del ett är att båda är plattformsspel, utöver karaktärerna då. Istället för att hoppa ihjäl sina fiender måste man döda dem med hjälp av uppryckta rotfrukter, alternativt rycka upp fienderna i sig och kasta dem ur väg. Det finns ingen klocka som räknar ner och inga hundra mynt att samla för extraliv. Tvåan är mer som ett äventyr än som en kamp mot klockan och tajta plattformar. På vissa banor behöver man bomba sig fram genom väggar, hitta nycklar i krukor för att öppna låsta passager. Bowsers slott lyser med sin frånvaro och istället springer man regelbundet på Birdo som med övertygelse försöker döda dig med sina ägg. På varje ny bana får man möjligheten att välja mellan att spela som Mario, Luigi, Toad eller Peach. Alla med ett speciellt kontrollschema.

Allt detta gör Super Mario 2/USA till en väldigt unik upplevelse, en upplevelse som Nintendo egentligen aldrig hittade tillbaka till. Super Mario Bros. 3 skulle gå tillbaka till spelseriens grunder och efter det har Nintendo inte blickat bakåt allt för mycket. Och visst, är det något jag saknar här är det precisionen i plattformandet som finns i ettan, men det råder ju ingen direkt brist på den varan på Mario-marknaden. Även om Nintendo har gjort några udda avstickare även efter denna (Yoshi’s Island någon?) är Super Mario 2/USA ett spel som förtjänar en ordentlig uppföljare. Med det sagt så har spelet utan tvekan satt sin prägel på andra spel i serien. Senast i fantastiska Super Mario 3D World till Wii U fick vi återigen välja mellan olika karaktärer och att mellan banorna få spela enarmad bandit om extraliv är något som återvunnits i en rad olika varianter. Super Mario 2/USA är nödlösningen som blev en succé vilken ingen bör fnysa åt. Spela och njut.