Det ska erkännas att jag har inte varit vidare flitig med Bravely Default sedan jag köpte det. Men jag har tänkt på det. Jag har haft det igång i Sleep Mode vilket ger viss progress i spelet då det tar x antal timmar att bygga upp byggnaden y den fallna staden z. Och idag fick jag in en dryg timme då jag klarade den första riktiga bossfighten och rekryterade min fjärde partymedlem. Hittills är jag ytterst tillfreds med Bravely Default.

Det är ett typiskt JRPG… antar jag, i ärlighetens namn är Ni No Kuni det första berättelsedrivna japanska rollspelet jag spelat från början till slut. Det finns en overworld där man springer runt med en partyrepresenterande jättefigur (och kan spara var som helst) och dungeons och städer där man är liten igen (och kan bara spara vid särskilda punkter). Det finns affärer där man köper prylar och man får exp av att slå ihjäl monster. Klasser heter jobs och storyn har med kristaller att göra. Men det nya Final F… förlåt, Bravely Default ska absolut inte ratas för den sakens skull, och detta främst av två anledningar. För det första: Brave-Default-systemet – en high risk, high reward-mekanink som adderar taktiskt djup, en smula gambling och mer än välkommen variation i striderna. För det andra: Det är inte JRPG-genren eller Final Fantasy-receptet i sig som blivit inaktuella. Med klassiska råvaror, noggrann och snygg servering och en ny kryddsmak har Square hittat tillbaka till gammal god JRPG-form.

Efter vad som känts som ändlösa problem och hackningar har jag äntligen fått igång mitt Battle.net-konto igen och därmed kunnat ta upp StarCraft II: Heart of the Swarm från i våras. Kampanjen, då – jag kommer nog aldrig våga gå online i StarCraft. I alla fall, efter den fantastiska Wings of Liberty-kampanjen gör Heart of the Swarm ett bra jobb som en uppföljare. Berättelsen är rakare och fånigare, men kreativitet och kvalitet när det kommer till gameplay är minst lika imponerande som i del ett. Med Queen of Blades och horder av Zerg får man också känna sig redigt ond vilket är särdeles välkommet. I övrigt har jag börjat spela Frexxis favorit Rainbow Moon på PS Vita och tar mig sakta igenom Ratchet & Clank: A Crack in Time för andra gången för att sedan ta mig an Nexus. Och så nya Mario, givetvis, och Metroid Prime 2. Pokemon var det också ja… *suck*

I dagboken brukar vi även få in lite spelnyheter, men det är december vilket innebär total torka på den fronten. Releasedatum för Elder Scrolls Online, Fable Anniversary och Destiny har annonserats. VGX var ett skämt. Fallout 4 finns inte men ändå så gör det det. Det 15:e Tales-spelet har annonserats för PS3. Whoop-de-fucking-doo. Med start nu och fram till att Thief kickar igång spelsäsongen 2014 den 25:e februari är det perfekt att beta av backloggen eller ta dig igenom vad du har missat från 2013, för nästa chans kommer inte förrän till sommaren. Nu, tillbaka till Sarah Kerrigan och muterade zerglings.