Som väntat går vi på tvspelsdagboken och funderar på hur vi ska summera spelåret med ris och ros och givetvis några favoriter. För egen del känner jag mig väldigt nöjd när jag tänker på det bästa från spelindustrin år 2013, för det känns som att jag har spelat och i någon mån även klarat alla de viktigaste titlarna. Ännu bättre blir det av att jag väl kan motivera varför jag inte spelat de guldklimpar jag på någon vänster missat. Jag tar metacritic till hjälp för att tydliggöra logiken. Efter att ha på sidan ha sorterat på högsta snittbetyg under 2013, kompletterat med titlar från november och december samt slutligen filtrerat bort mobilspel, DLC, återsläpp och Skylanders består topp 10 av följande spel:

Titel Metascore Plattform Införskaffat Spelat Klarat
Grand Theft Auto V 97 360, PS3 Ja Ja Ja
The Last of Us 95 PS3 Ja Ja Ja
Bioshock Infinite 94 Multi Ja Ja Ja
Super Mario 3D World 94 Wii U Ja Ja Nej
Fire Emblem: Awakening 92 3DS Ja Ja Ja
Zelda: A Link Between Worlds 91 3DS Ja Ja Ja
Rayman Legends 91 Multi Nej Nej Nej
Brothers: A Tale of Two Sons 90 Multi Nej Nej Nej
Dota 2 90 PC – Nej –
Star Wars Pinball: Balance of the Force 88 Multi Nej Nej Nej

Med undantaget Super Mario som jag spelat på tok för lite är det idel grönt i toppen. Rayman Origins hade kul multiplayer men bara i korta sittningar, och att betala fullpris för Legends som såg ut att vara samma spel kändes inte lockande. Legitimerat. Dota 2 är ett MOBA, en genre som inte borde vara en genre och en som jag aldrig förstått poängen med. Star Wars Pinball… är pinball. Ingen kommentar, hör med Frexxi. Brothers: A Tale of Two Sons är det enda spelet jag faktiskt har dåligt samvete att jag ännu inte spelat. Josef Fares debut som spelregissör, utvecklat av Svenska Starbreeze… näe, det duger inte. Brothers ska klaras ut innan nyår.

I de här banorna har jag tänkt mycket i år. Jag har kännt att jag har haft tid att spela, och för att ta vara på den tiden måste man ju spela och klara så många bra spel som möjligt. Stundtals skrattar jag åt min smått sinnesrubbade inställning till tvspelshobbyn, men att se eftertexter ger mig bekräftelse på många plan. Dels har jag på något sätt ökat min erfarenhet inom spelmediet och tagit med mig kunskap och färdighet, dels är det en prestation att jag klarat ännu ett äventyr och räddat världen, dödat skurken eller vad det nu är. Å andra sidan saknar jag känslan av att grotta ned mig i någon fantasyvärld och åtnjuta den till fullo. 2014 ser ut att karaktäriseras av stora levande världar, online som i Destiny eller ensam som i The Witcher 3. Jag tror att jag måste omprioritera en aning till nästa år, för vissa spel är helt enkelt inte till för att avslutas.