Etikett: Frexxi vs. the Kinect

Som jag tidigare nämnt är det knappast någon stor hemlighet att det saknas bra spel till Kinect. Med undantag från Dance Central, Child of Eden och The Gunstringer är det rena rama öknen där ute. Vill man dessutom ha bra spel som innefattar att man rör på sig får man vara redo att acceptera låg standard. Eftersom min dust med Kinect Adventures snart är avklarad (har några nivåer Free Play kvar) valde jag att skaffa en ersättare, valet föll på Kinect Sports.

Kinect Sports var en av Kinects releasetitlar och det är utvecklat av Rare, men jag utgår ifrån att det inte är hjärnorna bakom Donkey Kong Country eller Conker som gjort Sports. För charmen som annars brukar gå hand i hand med Rare, är tyvärr helt försvunnen. Så när jag tränar med Kinect Sport är det med en tår i ögat (vilket är en bisarr kombo). Allt för vetenskapen, antar jag. Kinect Sports är som helhet ingen bra produkt att komma i form med. Det innehåller en massa grenar som inte direkt resulterar i ett ordentligt träningspass. Bowling går bort, pingis går bort, fotboll går bort, volleyboll går bort, ja allt går nästan bort. Allt utom friidrotten.

Track & Field har alltid varit min styrka. Inte på grund av min kondition eller mitt lätta löpsteg utan för att jag alltid varit bra på att peppra på knappar och skaka styrspakar. Tyvärr överförs inte mina förmågor speciellt väl till Kinect-varianten. Här är det tokspringandes på mattan (med höga knän, annars fattar Kinect nada) som står på dagordningen, vilket faktiskt är riktigt krävande. I kombination med spelets kaloribrännarminispel har jag hittat en värdig ersättare till Adventures. Med andra ord ett riktigt mediokert spel som fyller mitt syfte.

Min hälsoutveckling fortsätter vara positiv. Jag mår helt enkelt mycket bättre idag än jag gjorde när det här experimentet startade. Min energinivå är absolut högre, jag orkar mer och jag kliver upp på mornarna utan en seg känsla i kroppen. Även vikten fortsätter att minska och står nu i exakt minus 5 kilo från startvikt. Träningen går vidare.

Jag har nu kommit fyra veckor in i det här experimentet. Min energinivå har definitivt ökat precis som min tolerans för dåliga spel. Det vansinnigt enformiga Kinect Adventures börjar som tur är lida mot sitt slut. Jag har klarat alla äventyr och vill jag spela mer måste jag nu gå över till Free Play eller Time Trial. Som tur är finns det achievementpoäng att hämta där vilket gör att en före detta poängmissbrukare som jag orkar kämpa vidare.

Även Dance Central (som utan tvekan är det bästa spelet till Kinect) har avklarats – på easy. Mitt mål är att försöka jobba igenom det på medium men frågan är om min koordinationsförmåga kan hantera den uppgiften. Your Shape är ett evighetsspel och den minst sagt ansträngda relationen till min personliga tränare gör att det tar mot att ens starta upp skiten.

Fördelen med Your Shape är att jag blir riktigt utmattad av att spela det. Jag märker att det har effekt och det är nog orättvist att kräva hög underhållningsnivå av ett träningsspel. Bara att kämpa på, trilla ihop på golvet, ta sig upp och ta sig vidare. Med tanke på att Kinect Adventures lider mot sitt slut behöver jag hitta en ersättare för att fortsätta hålla träningen så varierad som möjligt. Frågan är bara med vad. Den hetaste kandidaten just nu är Rares bidrag till kinectvärlden. Stackars Rare.

Kom gärna med andra förslag, i nästa rond kommer ett nytt spel ha gjort entré i min träningsrutin och det får gärna vara något som är spelbart. Just ja data. Minus 3,6 kilo från startvikten. Framsteg.

Den här veckan har varit en absolut plåga, både tekniskt och fysiskt. Jag har helt enkelt stött på något av en uppförsbacke i mitt lilla experiment. Kinect Adventures är fortfarande inte speciellt jobbigt men inte längre speciellt kul. Det är så repetitivt att jag håller på och smäller av, jag funderar ärligt talat på att skippa det helt eller att konsumera en ersättare, men med tanken på kvalitén vad gäller Kinect-titlar är jag inte speciellt sugen. Ni vet, slänga pengar i sjön och hela den grejen.

Även Your Shape börjar bli frustrerande. Min ack så peppiga/dryga personliga tränare har bestämt sig för att göra mitt liv betydligt mer komplicerat. Träningsrutinerna börjar likna cirkuskonster vilket gör två saker väldigt uppenbara. Den ena är Kinectens begränsningar och den andra är mina egna. Jag håller mig knappt på fötterna längre och i min iver att följa instruktioner växer min frustration. Kinecten tappar bort mig gång på gång och det är inte så konstigt när jag nästan studsat ut ur mitt vardagsrum. Träning som hela tiden avbryts är inte speciellt rolig, och knappast effektivt.

Dance Central är min enda räddning. För även om spelet har blivit markant svårare, även på den lättaste nivån, lyckas jag följa med i utvecklingen. Men om jag skulle lägga om rutinerna och bara dansa mig igenom veckorna skulle det snart bli helt odrägligt. Men, nog med gnällande, det är bara att bita ihop och fortsätta. Vikten har fortsatt att minska, min energinivå har ökat, mina mått har jag lagt ner då jag tydligen inte vet hur man mäter och jag känner mig överlag mer fokuserad. Tekniken ska inte få slå mig och tråkiga spel har jag genomlidit massvis med gånger. I am the controller, damn it!

Data: Minus 2,2 kilo från startvikt. Energinivå, ok. Frustrationsnivå, se nedanstående klipp.

Ok, då har en vecka av Kinecträning passerat med en blandning av träningsvärk, överentusiastiska personliga tränare och allt annat än smidig dans. Fast å andra sidan har det varit riktigt kul. Det är svårt att så här tidigt avgöra huruvida Kinecten haft en effekt på min fysiologi, men med tanke på upplevd smärta och antalet blöta t-shirts tycks sensorjumpan inte vara helt verkningslös.

Min utgångspunkt var att väga och mäta mig för att se om dessa mått minska med tiden. Från och med nu kommer jag referera till dessa mått som startvikt och startvidd och sedan fylla på med hur mycket minus jag ligger utifrån dessa. Eller om det landar på (hoppas inte, hoppas inte) plus. Jag kommer även självskatta min energinivå och koncentrationsförmåga, men det är alldeles för tidigt att testa dessa nu, så jag håller mig till de fysiska mätningarna för tillfället.

Det farliga med den här typen av experiment är att man blir ruggigt medveten över sin livsstil vilket kan leda till förändring på andra områden. Ett exempel på detta är mina nya frukostvanor som nu består av fil, banan och någon slags havreflingor, istället för den mer romantiska rostmackan och koppen kaffe. Självklart kommer galenskaper av det här slaget också kunna få effekt, så det kanske inte alls är Kinecten som hjälper. Men det förenklar om man bortser från den här typen av onödiga resonemang. Vetenskap, schmetenskap.

Innan vi går över till tidiga resultat vill jag säga ett par ord om hur träningen har sett ut. Som jag skrev tidigare består den av fyra pass á 60 min i veckan. Spelen som ingår är Kinect Adventures, Dance Central och så ondskan själv – Your Shape: Fitness Evolved. Tidiga träningsbetyg ser ut såhär. Kinect Adventures = småsvettigt, småroligt men enformigt. Dance Central = svettigt galore, hög skaderisk med tanke på bristande koordination och det enda spel som faktiskt är förbannat roligt. Your Shape: Fitness Evolved = ”orkar verkligen inte en gång till”, ”men är ni helt dumma i huvudet” och ”ärligt talat, ska jag behöva sälja min soffa för att kunna spela skiten”. Med tanke på mina känslor kring Your Shape är det nog spelet som har störst fysisk effekt.

Då över till lite data efter en veckas spelande (och lite smygspelande innan jag började med artikelserien för att testa allt): Startvidden måste jag helt ha klantat till och har nu mätt om, så nog om det. Betydligt positivare på vågen dock. Minus 1,5 kilo från startvikten. Yay! En sak till. Trocadero, jag saknar dig.

Sådär, då har allt jag behöver (så vitt jag vet) dykt upp hemma i lägenheten. En fint paketerad Kinect med medföljande Kinect Adventures, Dance Central från fantastiska Harmonix och så spelet som känns mest jobbigt att plasta upp – Your Shape: Fitness Evolved. Bakgrunden till den här artikelserien kan du läsa om här.

Jag började såklart med att koppla in sensorn vilket fick mig att inse en sak, har du ett litet spelrum, köp inte Kinect. Som tur är mitt vardagsrum stort och efter lite möbeljustering hoppade tekniken igång. Jag startade med Kinect Adventures som var roligare än jag hade räknat med, men ni vet, inte speciellt roligt. Till min förvåning började dock svettdropparna dyka upp på min panna redan efter några minuter vilket resulterade i att Adventures nu har integrerats i min träning. Jag har hört att det där med uppvärmning måste man vara noggrann med.

Dance Central fick sedan huvudrollen helt, precis som allt Harmonix producerar osar det av kvalitet. Om ni ser en individ utföra moves på dansgolvet, med en slags fara-för-livet-blick, när ni är ute och klubbar, kan det numera vara jag. Den stora uppenbarelsen här var att dans är galet svårt och det spelet kräver av mig känns ibland rent ut sagt förolämpande. Men ack vad svetten lackade. Nästan till den grad att jag borde installera nått slags avrinningssystem på mitt vardagsrumsgolv.

Över till min träningsplan som för den första månaden kommer att se ut såhär. Under fyra dagar varje vecka kommer träning att äga rum. Passen i sig kommer att vara 60 aktiva minuter långa (laddningstider är inte träning!). Om du tycker det här låter som ett slappt upplägg. FU. Veckan inleds med ett mjukpass vilket inkluderar 30 min Kinect Adventures och 30 min Dance Central. Pass två blir enbart Your Shape, vilket förmodligen kommer få mig att ifrågasätta varför jag gör det här. Pass tre enbart Dance Central och pass fyra en kombo av de två sistnämnda.

Jag har tagit mått och stått på en våg, jag hart utvärderat min energinivå och min koncentrationsförmåga. Förhoppningsvis ska de första två minska och de två sista öka. Kontroll sker varje söndag. Jag måste dock fundera över hur den här informationen ska redovisas här på sidan, krypterad fakta, självskattning och tokiga anekdoter borde vara lösningen.

Jag vill avsluta den här texten med två saker;

1. Att styra Xboxens dashboard med Kinect är inte intuitivt.

2. Charmless recognized – tekniken har landat, träningen kan börja.