Efter kraftiga åskoväder och vad som känns som mindre kraftiga ansträngningar från Telias sida har internetuppkopplingen i hemmet pendlat från bedrövlig till obefintlig den senaste månaden. Det har knappast skadat mina möjligheter att beta av kampanjer, men det har försvårat uppdaterandet av backloggen.
Hur som helst har jag nu sett eftertexterna till Ratchet & Clank: Nexus (Into the Nexus i Nordamerika. Nexus maknadsfördes som ett nygammalt Ratchet & Clank, där Insomniac gick tillbaka till rötterna efter två misslyckade spin-offs i form av All 4 One och QForce (mina tankar om detta och annat Insomniac kan du läsa här). Känslan över Nexus är att Sony ville snygga till sitt skadade varumärke och Insomniac ville hitta sig själva igen. Och jag måste säga att de har lyckats rätt bra.
Nexus släpptes för hälften av prislappen på ett fullt konsolspel, och spelets skala reflekterar priset – Nexus är ungefär hälften så stort och långt som Tools of Destruction och A Crack In Time. Berättelsen utspelar sig sist i Future-serien, men kan definitivt spelas av en nykomling. Det är en småtrevlig saga om hämnd, kärlek och två hjältar som räddar världen i vanlig ordning. Det värmer att höra seriens patenterade humor i dialogen och cut-scenes lever grafiskt upp till A crack In Time, vilket betyder väldigt hög klass.
Ett kortare äventyr betyder också färre vapen, och även om nykomlingarna bland annat kan förvandla fienden till snögubbar ligger de i lä i Insomniacs vapengalleri. Lyckligtvis är Mr. Zurkon tillbaka och har nu hela familjen med sig. I övrigt spelar Nexus väldigt likt A Crack in Time. Det skiner inte riktigt lika mycket som sin föregångare gjorde 2009, men det ser inte alls dåligt ut. Kort sagt är Nexus ett halvfjädrat Ratchet värdigt namnet.
Näst i tur blir Assassin’s Creed IV: Black Flag, men innan dess tar jag en liten paus i backloggandet för lite Diablo III till PS4. Mors!
