Retro, nytt och allt däremellan.

Kategori: Artiklar (Sida 10 av 11)

Frexxi vs. the Kinect: Rond 5


Som jag tidigare nämnt är det knappast någon stor hemlighet att det saknas bra spel till Kinect. Med undantag från Dance Central, Child of Eden och The Gunstringer är det rena rama öknen där ute. Vill man dessutom ha bra spel som innefattar att man rör på sig får man vara redo att acceptera låg standard. Eftersom min dust med Kinect Adventures snart är avklarad (har några nivåer Free Play kvar) valde jag att skaffa en ersättare, valet föll på Kinect Sports.

Kinect Sports var en av Kinects releasetitlar och det är utvecklat av Rare, men jag utgår ifrån att det inte är hjärnorna bakom Donkey Kong Country eller Conker som gjort Sports. För charmen som annars brukar gå hand i hand med Rare, är tyvärr helt försvunnen. Så när jag tränar med Kinect Sport är det med en tår i ögat (vilket är en bisarr kombo). Allt för vetenskapen, antar jag. Kinect Sports är som helhet ingen bra produkt att komma i form med. Det innehåller en massa grenar som inte direkt resulterar i ett ordentligt träningspass. Bowling går bort, pingis går bort, fotboll går bort, volleyboll går bort, ja allt går nästan bort. Allt utom friidrotten.

Track & Field har alltid varit min styrka. Inte på grund av min kondition eller mitt lätta löpsteg utan för att jag alltid varit bra på att peppra på knappar och skaka styrspakar. Tyvärr överförs inte mina förmågor speciellt väl till Kinect-varianten. Här är det tokspringandes på mattan (med höga knän, annars fattar Kinect nada) som står på dagordningen, vilket faktiskt är riktigt krävande. I kombination med spelets kaloribrännarminispel har jag hittat en värdig ersättare till Adventures. Med andra ord ett riktigt mediokert spel som fyller mitt syfte.

Min hälsoutveckling fortsätter vara positiv. Jag mår helt enkelt mycket bättre idag än jag gjorde när det här experimentet startade. Min energinivå är absolut högre, jag orkar mer och jag kliver upp på mornarna utan en seg känsla i kroppen. Även vikten fortsätter att minska och står nu i exakt minus 5 kilo från startvikt. Träningen går vidare.

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Dead Island


Dead Island har varit under utveckling hur länge som helst. Skulle det någonsin komma ut eller hade det fastnat i utvecklingslimbo? Var det ett FPS eller ett RPG? Förvirringen var total. Men under våren släpptes en trailer som, i varje fall under en veckas tid, blev ett hett samtalsämne bland spelentusiaster. Inte för att den sa så mycket om spelets innehåll mer för att den var riktigt jävla bra. Helt plötsligt pratade alla om Dead Island igen. Men farhågorna var även de stora. Utvecklaren, Techland, låg bakom spel som Call of Juarez och Nail’d vilket inte direkt lovade något storslaget, något intressant kanske, men inte något storslaget. Och ungefär så blev det.

Det är inte ofta spelrecensenter avviker så extremt från varandra som i fallet Dead Island. Högsta betyget som publicerats av Metacritic är 92, det lägsta, 30. I vissa läger hyllas det för sitt kooperativa läge och sitt höga underhållningsvärde. Andra menar att det är så buggigt att det nästintill är ospelbart och att det helt enkelt är för enformigt. Man undrar nästan om det är samma spel som har testats. Men det är det förhoppningsvis. Dead Island landade tillslut på 71 i snitt och vi hade nog hoppats på lite högre. Trailern var ju verkligen helt underbar.

Daniel (gissat snitt 77): ”Det såg ju så lovande ut – sen kom Edge in med sin 30/100-recension och totalt sänkte snittet. Dumma Edge.”

Jonas (gissat snitt 82): ”Jag gissade 82. Dead Island till Xbox 360 (som Fredrik hittat på att vi skall ha som måttstock) har 71 i snitt. PC-versionen har 82 i snitt. Jag tycker jag åtminstone borde få ett tröstpoäng.”

Fredrik (gissat snitt 80): ”Trailers kan verkligen få mig att hoppas på spel. Enkla medel som intressant musikval och mystisk dramatik får mig ofta på fall. Så jag hoppades. Hoppades att Dead Island skulle bli fantastiskt. Skitsamma att utvecklaren egentligen inte har några tidigare bevis på storhet. Jag drog till med 80 som är min minimumgräns för att springa ut och köpa ett spel som jag tror passar min smak. Nu beskrivs mest Dead Island som en oslipad diamant. Så varför inte slipa mer då era as.”

Thomas (gissat snitt 79): ”Jahapp, nytt spel, nya ursäkter… måste säga att jag drogs med i Fredriks lilla hype och filmsnuttarna vi fick se innan lovade ju riktigt gott. Kanske borde vi betygsätta filmsnuttarna innnan spelsläppen istället!?”

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling.

Ställning just nu: Daniel: 3 p (-) | Fredrik: 3 p (-) | Jonas: 3 p (-) | Tompa: 2 p (-)

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Resistance 3


Tvspelsdagboken kamp mot snittet fortsätter och det är nu dags att ta oss an Resistance 3 från Insomniac Games. Första delen i Resistance-serien var en av releasetitlarna till Playstation 3 och var långt i från ett perfekt spel, men det lade en stark grund och lovade gott för framtiden. När väl tvåan dök upp var förväntningarna höga men resultatet blev något rörigt och ofokuserat. Det var ett bra spel men inget speciellt. Därför dämpades förväntningarna på del tre. Rapporter från fältet var inte heller de positiva, men det skulle visa sig att Insomniac hade något riktigt bra på gång.

Våra spekulationer här på tvspelsdagboken var överlag av det mer pessimistiska slaget. Visst, ingen trodde på en total katastrof utan gissade mest på stabila sjuor och åttor från recensenterna. Det blev snarare åttor och nior. Återkommande åsikter om Resistance 3 är att Insomniac tycks ha hittat ett bättre fokus men att det kanske inte är något revolutionerande. Vi är glada över att Insomniac kommit in på rätt spår och att de kammade hem ett fint snitt på 83.

Thomas (gissat snit 75): ”Visste inget om detta spel eller ettan eller tvåan. En tokchansning som visade sig vara … tokig.”

Fredrik (gissat snitt 80): ”Jag har spelat, om än inte klarat, och gillat de två tidigare spelen i serien. Dock tyckte jag att något saknades vilket gjorde att jag aldrig nådde slutet. Det var definitivt bra spel, med roliga vapen (det är ju trots allt Insomniac som utvecklar) men storyn fick mig aldrig på fall. Jag kände på mig att del tre skulle bli minst lika stabilt som de tidigare spelen och är glatt överraskad att det tycks vara snäppet bättre. Min gissning på 80 var nära nog, men poäng blev det inte.”

Jonas (gissat snitt 70): ”Jag har egentligen bara spelat ettan som hastigast, och tvåan testades på ett bullrigt mässgolv på Tokyo Game Show för några år sedan. Inget av spelen lockade till köp med sin brun-dassiga estik och stela framtoning. Det lilla jag sett av trean när jag satte min gissning på 70 visade att det skulle bli ungefär samma sak igen. Tyvärr glömde jag helt bort det faktum att folk generellt inte har god smak.”

Daniel (gissat snitt 77): ”Resistance 3 har landat på ett oförskämt högt snitt kan jag tycka. Allvarligt talat, det har ju inte sett speciellt lockande ut i de trailers jag har sett.”

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling.

Ställning just nu: Daniel: 3 p (-) | Fredrik: 3 p (-) | Jonas: 3 p (-) | Tompa: 2 p (-)

Frexxi vs. the Kinect: Rond 4

Jag har nu kommit fyra veckor in i det här experimentet. Min energinivå har definitivt ökat precis som min tolerans för dåliga spel. Det vansinnigt enformiga Kinect Adventures börjar som tur är lida mot sitt slut. Jag har klarat alla äventyr och vill jag spela mer måste jag nu gå över till Free Play eller Time Trial. Som tur är finns det achievementpoäng att hämta där vilket gör att en före detta poängmissbrukare som jag orkar kämpa vidare.

Även Dance Central (som utan tvekan är det bästa spelet till Kinect) har avklarats – på easy. Mitt mål är att försöka jobba igenom det på medium men frågan är om min koordinationsförmåga kan hantera den uppgiften. Your Shape är ett evighetsspel och den minst sagt ansträngda relationen till min personliga tränare gör att det tar mot att ens starta upp skiten.

Fördelen med Your Shape är att jag blir riktigt utmattad av att spela det. Jag märker att det har effekt och det är nog orättvist att kräva hög underhållningsnivå av ett träningsspel. Bara att kämpa på, trilla ihop på golvet, ta sig upp och ta sig vidare. Med tanke på att Kinect Adventures lider mot sitt slut behöver jag hitta en ersättare för att fortsätta hålla träningen så varierad som möjligt. Frågan är bara med vad. Den hetaste kandidaten just nu är Rares bidrag till kinectvärlden. Stackars Rare.

Kom gärna med andra förslag, i nästa rond kommer ett nytt spel ha gjort entré i min träningsrutin och det får gärna vara något som är spelbart. Just ja data. Minus 3,6 kilo från startvikten. Framsteg.

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Bodycount

Den som har läst första delen i den här artikelserien vet att vinsten i vår högst interna Metacritic-tävling är ett exemplar av det spel som får sämst snittbetyg av alla våra utvalda spel. Antagligen kommer vi att kräva att vinnaren också spelar igenom hela spelet utan något gnäll eller motstånd. Den hetaste kandidaten att få agera vinstpris just nu är Bodycount från Codemasters.

Codemasters är mest kända för sina bilspel. Dirt, Toca Race Driver och GRID är alla gedigna titlar som definitivt inte skämt ut sig. Men utvecklaren och utgivaren har en bredare repertoar än så. Bland annat har de skapat den taktiska shootern Operation Flashpoint och så får vi inte glömma Dirty Dancing – The Game. Bredden saknas med andra ord inte. Men istället för att vi försöker förklara vad Bodycount är, får Codemasters PR-folk ta hand om den saken själva. Vi citerar: “Bodycount rips apart the first person shooter as genre-defining gunplay comes alive in a balletic orgy of bullets and destruction”. Låter väl lovande? Ett snittbetyg på 52 talar sitt tydliga språk.

Fredrik (gissat snitt 74): ”Jag känner mig faktiskt lite lurad på den här punkten. Jag trodde på Codemasters och någon mumlade om att det skulle bli en spirituell uppföljare till Black, vilket lät trevligt. Åter igen visar sig min naivitet och jag ska försöka lita mindre på förhandssnack i framtiden. Resultatet visade sig snarare bli in spirituell uppföljare till en hög med skit. Kul.”

Thomas (gissat snitt 73): ”Betyget i BodyCount blev en snedträff av samma rang som Elmander brukar hamna i när han drar på sig landslagströjan, om inte ännu värre. Här får jag skylla allt på mina kära tvspelskollegor som jag lät mig luras av i poängdiskussionen. Lärdomen inför framtiden lyder: Själv är helt klart bäste dräng.”

Jonas (gissat snitt 71): ”Ibland kommer dom där spelen som kritikerna älskar att såga. Kanske för att vi alla måste såga ett spel då och då för att må bra inombords. Bodycount blev ett sådant spel. Jag borde ha förstått det. Nåja, jag var närmast i alla fall.”

Daniel (gissat 75):”Den spirituella uppföljaren till Black – det var det som ekade i mitt huvud när jag tänkte på Bodycount. Det kommer säkert trilla in både sexor, sjuor och åttor – utan tvekan. Så gick mitt resonemang och vem vet, kanske var det bara några månaders fiputsning bort från att landa på 75 i snitt. Jag är besviken.”

Ställning just nu: Daniel: 2 p | Fredrik: 0 p | Jonas: 3 p | Tompa: 1 p

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling hittar du här.

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Driver San Francisco
Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Deus Ex

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Driver San Francisco


Spel nummer två i vår Metacritic-tävling är Driver San Francisco. Ett spel som de flest hade väldigt låga förväntningar på, vilket är logiskt med tanke på spelseriens historia. Driv3r, med den bedrövliga internet-anno-2005-hippa titeln, var en smärre katastrof. Året efter fick vi uppleva Driver: Parallel Lines som inte var samma katastrofala upplevelse utan snarare en uppvisning i medelmåttighet. Nu har det blivit dags att lyfta in serien på den här generationens (nej, Wii räknas inte in här) plattformar och mottagandet blev betydligt bättre än väntat. Ingen tycks verkligen ogilla Driver San Francisco.

Våra spekulationer som baserade sig på den information vi hade i början av sommaren tycktes också mer positiva. Ingen gick ut hårt och trodde på en katastrof i stil med Driv3r, men ingen trodde heller på något som skulle ta bilspelandet till nya höjder. Reflections har haft lång tid på sig att slipa på spelet vilket uppenbarligen har sparkat nytt liv i serien. Driver och Tanner är tillbaka – i god form. Med ett lysande grönt snitt på 79 borde både Ubisoft och Reflections vara ypperligt nöjda. Nu över till poängjakten.

Fredrik (gissat snitt 72): ”Har någonsin ett spel i Driver-serien varit riktigt jävla bra? Jag kan då inte minnas något. Har någonsin ett spel i Driver-serien varit rikitgt jävla uselt? Japp. Med tanke på att det jag sett från spelet inte såg helt pjåkigt ut vågade jag tro på något som i varje fall blev bättre än de senaste två spelen ur serien. Jag höftade till med ett halvfegt, bra men inte lysande. Så blev det också men tyligen mer bra än vad jag hade trott.”

Jonas (gissat snitt 79): ”Jag har förvisso varken spelat Driver: San Francisco eller sett speciellt mycket från det, men jag måste säga att det känns som världens recensenter träffat helt rätt denna gång. Precis som jag med andra ord.”

Thomas (gissat snitt 77): ”Gällande Driver så känns det bra att plocka in de första poängen även om det inte blev full pott som förväntat. Förhandsvisningarna av Driver gav intrycket av att det skulle bli ett spel i ”strax-under-80-klassen” och så blev också utfallet. Blickar med spänning fram emot nästa vecka.”

Daniel (gissat snitt 74):”När jag hörde att Tanner skulle ligga i koma och kunna hoppa fram och tillbaka mellan olika fordon tänkte jag direkt att det här blir en flopp. Sen dök demot upp på Marketplace och det kändes på sin höjd som det skulle nå någon slags mediokernivå. När jag gissade på 74 i snittbetyg i början av sommaren kändes det i efterhand som på tok för högt och jag har fortfarande inte förstått vad kritikerna har sett som inte jag har. Kanske borde ge hela spelet en chans när det landat i någon rea-back.”

Ställning just nu: Daniel: 2 p | Fredrik: 0 p | Jonas: 3 p | Tompa: 1 p

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling hittar du här.

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Bodycount
Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Deus Ex

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Deus Ex

Att spekulera kring spelbetyg är inte helt enkelt, det är svårt att avgöra om ett spel kommer bli bra utifrån bilder och videoklipp. Det är enklare att utgå ifrån vilken utvecklare som ligger bakom spelet i fråga och utifrån de förväntningar som ligger på spelet. I vår Metacritic-tävling bestämde vi oss för ett antal spel, inte nödvändigtvis för att vi hade starka åsikter, eller kunde speciellt mycket om dem. Vi bestämde oss helt enkelt för ett gäng intressanta titlar.

I början av sommaren satte vi snitten, bestämde oss för att göra en tävling av det hela och att vi skulle skriva något om den. Poängen i tävlingen delas ut så här: Prickar man ett man det exakta snittbetyget (som mäts onsdagen veckan efter att spelet släppts i Sverige) utdelas tre poäng, är man ett poäng ifrån snittet delas två poäng ut och två poäng ifrån ger en poäng. Enkelt nog. Nu över till tävlingens första spel – Deus Ex: Human Revolution, som landade på 88 i snitt.

Jonas (gissat snitt 85): ”Jag är faktiskt rätt förvånad att spelet fått så bra mottagande, och ska jag vara helt ärligt hade jag nog varit rätt förvånad om det snittat in på mina uppskattade 85 också. Inte för att spelet är dåligt (jag har inte testat det än, så jag vet faktiskt inte), utan för att det kändes som ett svårt spel att lyckas med. Jag vet inte riktigt varför jag gissade så högt. Jag hade nog räknat med ett par tidiga positiva recensioner, följt av en strid ström av mer dämpade starka sexor och sjuor. Men Deus Ex verkar ju faktiskt blivit ett genuint bra spel, och det får väl åtminstone vara någon slags tröst till att jag blev utan poäng i denna omgång.”

Fredrik (gissat snitt 82): ”Okej, jag satte tydligen ett för lågt betyg på Deus Ex. Egentligen av två rimliga anledningar. Bortförklaring 1: Jag utgick ifrån att förväntningarna på spelet var skyhöga, och så var det nog, vilket skulle leda till en massa besvikna spelskribenter, vilket då skulle leda till en betyg som var mer försiktiga. Inte dåliga, men försiktiga. Bortförklaring 2: Jag har aldrig fallit för Deus Ex-hysterin och följde mitt hjärta och det ska man såklart aldrig göra. Nu har jag köpt spelet.”

Tompa (gissat snitt 84): ”Betygen på Metacritic är uppenbarligen missvisande eftersom de ligger på 88 och inte på 84. Det är allt jag har att säga om den här saken. Vidare till nästa deltävling.”

Daniel (gissat snitt 87): ”Stabil och enkel seger i första omgången med två färska poäng till mig. Känns bra att lämna de andra bakom mig stampandes på noll. Jag erkänner motvilligt att jag faktiskt inte spelat det första Deus Ex utan bara tagit del av alla hyllningar spelet fått genom åren. Ska jag vara helt ärlig så har jag inte haft järnkoll på innehållet utan drogs tidigt med av alla superläckra trailers som släpptes. Å andra sidan kändes det som att sci-fi á la Matrix och Blade Runner inte kan gå fel.”

Ställning just nu: Daniel: 2 p | Fredrik: 0 p | Jonas: 0  | Tompa: 0 p

Komplett lista för vår Metacritic-tävling hittar du här.

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Bodycount
Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Driver San Francisco
Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Deus Ex

Frexxi vs. the Kinect: Rond 3

Den här veckan har varit en absolut plåga, både tekniskt och fysiskt. Jag har helt enkelt stött på något av en uppförsbacke i mitt lilla experiment. Kinect Adventures är fortfarande inte speciellt jobbigt men inte längre speciellt kul. Det är så repetitivt att jag håller på och smäller av, jag funderar ärligt talat på att skippa det helt eller att konsumera en ersättare, men med tanken på kvalitén vad gäller Kinect-titlar är jag inte speciellt sugen. Ni vet, slänga pengar i sjön och hela den grejen.

Även Your Shape börjar bli frustrerande. Min ack så peppiga/dryga personliga tränare har bestämt sig för att göra mitt liv betydligt mer komplicerat. Träningsrutinerna börjar likna cirkuskonster vilket gör två saker väldigt uppenbara. Den ena är Kinectens begränsningar och den andra är mina egna. Jag håller mig knappt på fötterna längre och i min iver att följa instruktioner växer min frustration. Kinecten tappar bort mig gång på gång och det är inte så konstigt när jag nästan studsat ut ur mitt vardagsrum. Träning som hela tiden avbryts är inte speciellt rolig, och knappast effektivt.

Dance Central är min enda räddning. För även om spelet har blivit markant svårare, även på den lättaste nivån, lyckas jag följa med i utvecklingen. Men om jag skulle lägga om rutinerna och bara dansa mig igenom veckorna skulle det snart bli helt odrägligt. Men, nog med gnällande, det är bara att bita ihop och fortsätta. Vikten har fortsatt att minska, min energinivå har ökat, mina mått har jag lagt ner då jag tydligen inte vet hur man mäter och jag känner mig överlag mer fokuserad. Tekniken ska inte få slå mig och tråkiga spel har jag genomlidit massvis med gånger. I am the controller, damn it!

Data: Minus 2,2 kilo från startvikt. Energinivå, ok. Frustrationsnivå, se nedanstående klipp.

Tvspelsdagboken vs. Metacritic: Vi mot oss mot snittet


Man kan säga precis vad man vill om Metacritic. Men det är precis hur kul som helst att hamna i engagerade diskussioner om vilket betygssnitt ett kommande spel kan tänkas få. I stil med – den där skiten kommer jag aldrig att köpa, max 65 på metacritic. Eller varför inte – du förstår tydligen inte det här med tvspel, det kommer lätt få över 90.

Vi här på tvspelsdagboken hade en sådan diskussion i början av sommaren, tänkte till lite, och gjorde en intern tävling av den. Vi valde ut några intressanta titlar som är tänkta att släppas innan jul och gissade sedan på vilket snitt det kommer att få efter att Metacritic gjort om tusentals skrivna ord till en bekväm siffra för en lika bekväm internetgeneration. Dock inte oberoende av varandra. Den som har prickat rätt (närmast Metacritics snitt) på flest spel när snön är kommen, vinner.

För att öka spänningen lite beslutade vi att den som vinner tävlingen kommer att få det spel som har sämst snitt (supertokigt) som pris. Vi bestämde oss sen för några detaljregler för att undvika pinsamt okontrollerade slagsmål. Snittet mäts onsdagen veckan efter det att spelet har släppts i Sverige. Vi kommer att använda snittet för Xbox 360 förutsatt att spelet inte är PS3-exklusivt.

Våra resonemang kring varför vi gissade på ett visst betyg och våra efterkloka ursäkter kommer sedan att publiceras i artikelform. En artikel för varje spel. Vi avslutar sedan med en sammanfattande mastodontartikel där vinnaren får utrymme att vara överlägsen, förloraren möjligheten att bortförklara sig och de andra två får chansen att ursäkta sin mediokra insats.

För att ni inte ska misstänka någon slags efterkonstruktion från vår sida kommer här den kompletta listan på spelen vi har valt och vilka snittbetyg vi har gissat på. Tänk på att den konstruerades i början av sommaren och att vi redan har rejäl ångest över vissa av våra kvalificerade gissningar, då vi nu har betydligt bättre koll på spelen. Listan ser ut såhär:

Spel Fredrik Daniel Jonas Thomas Släpp
Deus X 82 87 85 84 26 augusti
Driver SF 72 74 79 77 1 september
Body Count 74 75 71 73 2 september
Resistance 3 80 77 70 75 7 september
Dead Island 80 77 82 79 9 september
Warhammer 40k 77 75 83 79 9 september
Gears of War 3 87 86 89 88 20 september
Rage 82 92 84 87 7 oktober
Batman AC 87 89 94 90 21 oktober
Battlefield 3 89 88 92 90 27 oktober
Uncharted 3 91 92 95 93 1 november
Modern Warfare 3 83 84 89 86 8 novermber
Skyrim 92 91 92 90 11 november
Assassins Creed Rev 86 87 85 84 15 november
Halo CE An 89 79 81 83 15 november
Need for Speed T.R. 70 69 67 68 17 november
Saints Row 3 83 79 78 81 18 november

Frexxi vs. the Kinect: Rond 2


Ok, då har en vecka av Kinecträning passerat med en blandning av träningsvärk, överentusiastiska personliga tränare och allt annat än smidig dans. Fast å andra sidan har det varit riktigt kul. Det är svårt att så här tidigt avgöra huruvida Kinecten haft en effekt på min fysiologi, men med tanke på upplevd smärta och antalet blöta t-shirts tycks sensorjumpan inte vara helt verkningslös.

Min utgångspunkt var att väga och mäta mig för att se om dessa mått minska med tiden. Från och med nu kommer jag referera till dessa mått som startvikt och startvidd och sedan fylla på med hur mycket minus jag ligger utifrån dessa. Eller om det landar på (hoppas inte, hoppas inte) plus. Jag kommer även självskatta min energinivå och koncentrationsförmåga, men det är alldeles för tidigt att testa dessa nu, så jag håller mig till de fysiska mätningarna för tillfället.

Det farliga med den här typen av experiment är att man blir ruggigt medveten över sin livsstil vilket kan leda till förändring på andra områden. Ett exempel på detta är mina nya frukostvanor som nu består av fil, banan och någon slags havreflingor, istället för den mer romantiska rostmackan och koppen kaffe. Självklart kommer galenskaper av det här slaget också kunna få effekt, så det kanske inte alls är Kinecten som hjälper. Men det förenklar om man bortser från den här typen av onödiga resonemang. Vetenskap, schmetenskap.

Innan vi går över till tidiga resultat vill jag säga ett par ord om hur träningen har sett ut. Som jag skrev tidigare består den av fyra pass á 60 min i veckan. Spelen som ingår är Kinect Adventures, Dance Central och så ondskan själv – Your Shape: Fitness Evolved. Tidiga träningsbetyg ser ut såhär. Kinect Adventures = småsvettigt, småroligt men enformigt. Dance Central = svettigt galore, hög skaderisk med tanke på bristande koordination och det enda spel som faktiskt är förbannat roligt. Your Shape: Fitness Evolved = ”orkar verkligen inte en gång till”, ”men är ni helt dumma i huvudet” och ”ärligt talat, ska jag behöva sälja min soffa för att kunna spela skiten”. Med tanke på mina känslor kring Your Shape är det nog spelet som har störst fysisk effekt.

Då över till lite data efter en veckas spelande (och lite smygspelande innan jag började med artikelserien för att testa allt): Startvidden måste jag helt ha klantat till och har nu mätt om, så nog om det. Betydligt positivare på vågen dock. Minus 1,5 kilo från startvikten. Yay! En sak till. Trocadero, jag saknar dig.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »