Kategori: Artiklar (Sida 9 av 11)

I mars 2006 släpptes The Elder Scrolls IV: Oblivion till hemdator och Xbox 360. Året efter till Playstation 3. För spelhungriga 360-ägare var det ett enkelt val att dyka ner i timtals av rollspelande, speciellt med tanke på att det inte fanns mycket annat att spela på plattformen just då. Men självklart också för att Oblivion var ett storslaget RPG, hyllat av nästan en enad kritikerkår, men inte utan brister. Bethesda plockade sedan upp klassikern Fallout och gjorde även där en gedigen insats. I år var det äntligen dags för del fem i Elder Scrolls-serien och den 11 november släpptes Skyrim. Bethesda har alltid mycket att leva upp till, men i vanlig ordning klarade de galant av den uppgiften.

Att snitta över 95 på Metacritic, och med andra ord få nästintill perfekta resultat bland recensenter världen över, är något av en bedrift. Till Xbox 360 är det bara sju spel som klarat av det. Samma sak till Playstation 3. Till Wii är det fyra och till Nintendo DS – inget. Skyrim snittar 96. Recensenterna understryker att Bethesda har skapat en djup värld, med intressanta karaktärer och miljöer. Även efter 100-tals timmar tycks inget kännas generiskt. Skyrim är verklighetsflykt när den är som bäst helt enkelt. Samtliga av oss gissade på ett snitt över 90, men ingen av oss tog poäng. Jösses.

Fredrik (gissat snitt 92): ”Min relation till Edler Scrolls är något traumatiskt. Jag spelade och gillade Morrowind men med handen på hjärtat var det Oblivion som verkligen fick mig på fall. Jag hade lagt ner omänskligt många timmar i Oblivion när min Xbox-profil blev korrupt och ingenting jag gjorde lyckades återställa den. Profilen var borta liksom mina sparningar i Oblivion. I ett försök att aktivt förtränga den upplevelsen valde jag att blicka framåt och när de första bilderna och klippen från Skyrim visades upp förstod jag att något stort var på gång. Jag utgick ifrån att det skulle bli riktigt jäkla bra, drog till med ett högt snitt, köpte sen spelet och insåg redan efter några timmars spelande att jag hade gissat för lågt. Om Skyrim inte blir årets spel för min del ska det dyka upp något väldigt speciellt.”

Daniel (gissat snitt 91): ”Elder Scrolls har alltid varit en serie som RPG-nördarna höjt till skyarna men det var först i och med Oblivion som jag drogs ner i detta RPG-träsk. Fast det är förstås en sanning med modifikation eftersom jag faktiskt aldrig tog mig igenom hela berättelsen. Andra spel kom i mellan och det föll i glömska. Jag har gjort några försök varje år för att få till ett avslut, men utan att lyckas. Har lovat mig själv att jag måste ge Skyrim den tid det förtjänar om jag ska köpa det. Så här i efterhand känner jag mig feg som inte vågade gissa på ett högre snitt. Det är lätt att vara efterklok för det är banne mig inte många spel som snittar 96 – helt sjukt. Det verkar helt enkelt inte som att jag har något annat val än att köpa Skyrim jag med.”

Thomas (gissat snitt 90): ”Mein Gott vilket högt betyg. Det gör mig inte mindre sugen på att införskaffa spelet och tillägna det all min lediga tid. Har längtat efter detta ända sedan jag kärade ner mig i Oblivion. Finns få spel som jag sett så många ”inför-trailers” av. Inte speciellt bitter över denna poängförlust faktiskt, dels för att ingen annan fick poäng och dels för att bättre betyg torde innebära bättre spelupplevelse för mig så småningom.”

Jonas (gissat snitt 92): ”Jag har aldrig fastnat för Elder Scrolls-serien, men det beror nog mest på att jag aldrig gett den en ärlig chans. Att detta skulle bli bra förstod nog alla, men att det skulle leta sig upp på skyhöga 96 i snitt är ju extremt imponerande. Efter Fredriks konstanta tjat dom senaste dagarna så svängde jag faktiskt förbi Elgiganten igår för att plocka upp ett exemplar. Det var slutsålt (vilket lustigt nog gjorde att jag snubblade över ett helt annat spel som istället blev en av de mäktigaste spelupplevelserna jag haft på många år, men det berättar jag mer om en annan dag). Hatten av för Bethesda och imorgon är det jag som ger mig ut på jakt efter ett eget exemplar.”

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling.

Ställning just nu: Daniel: 6 p (-) | Fredrik: 8 p (-) | Jonas: 7 p (-) | Tompa: 4 p (-)

Uncharted: Drake’s Fortune var ett bra spel. Varken mer eller mindre. Viktigast var att det lade grunden för vad som skulle bli en av de bästa spelserierna för den här generationen. Absolut den bästa som är Playstation 3-exklusiv. Det var i tvåan som Naughty Dog prickade helt rätt, de hade tagit fasta på de ögonblick som stack ut i ettan och sen gått hela vägen till banken med den kunskapen. Tvåan var ett fantastiskt spel, ett spel som fick oss att tappa andan vid flera tillfällen och det var en ren njutning att få känna sig delaktig i en äventyrsfilm av högsta kaliber. Indiana Jones klarade av att underhålla oss i en och en halv film, Nathan Drake har nu gjort det i två och en halv.

Kritikerna är överlag saliga. Uncharted 3: Drake’s Deception snittar högt, 92 närmare bestämt. Självklart är inte alla helt nöjda, det finns dem som klagar, men majoriteten hyllar spelet för pusslen, actionsekvenserna och det (som fortfarande, även efter tvåan, känns så skönt otippat) gedigna flerspelarläget. Visst, det finns en känsla av att man har gjort det här förut, men skulle det vara ett starkt argument för att dela ut ett dåligt betyg skulle Modern Warfare 3 bli sågat vi fotknölarna. Vi utgick alla ifrån att trean skulle få riktigt höga betyg, frågan är bara vem som gissade bäst.

Fredrik (gissat snitt 91): ”Med tvåan i bakhuvudet och av det lilla jag sett från trean var det inte svårt att dra till med ett riktigt högt snitt. Anledningen till att jag inte gissade högre var att jag utgick ifrån att vissa recensenter skulle ha tröttnat lite på Uncharted-konceptet. Sen finns det alltid nån som vill sticka ut lite och sätta ett extra lågt betyg för att locka arga internet-personer till sidan och på så vis generera mer trafik. Jag är nu några timmar in i Uncharted 3 och visst, jag känner igen mig. Men det gör jag när jag spelar Forza 4, Battlefield 3 eller Arkham City också. Satan vad bra det här spelet är.”

Jonas (gissat snitt 95): ”Uncharted. Ettan var grym, tvåan lite sisådär, men trean ser inte dum ut alls. Kommer garanterat bli ett köp lite senare när priset sjunkigt en smula. Och angående betyget då. Min gissning var nästan spot-on, men det är lustigt hur en sen 5/10-recension kan påverka ett Metacritic-medel. Väldigt lustigt. Ha. Ha.”

Daniel (gissat snitt 92): ”Äntligen kammar jag hem full pott i denna tävling. Synd bara att alla andra (utom Jonas då) också fick poäng i den här rundan. Inte bra. Att gissa ett snitt på 92 var inte direkt vågat då Naughty Dog har visat att de kan göra spel i världsklass förr. Del ett var riktigt bra, del två några snäpp bättre och nu förväntar jag mig pricken över i:et, en trea i världsklass.”

Thomas (gissat snitt 93): ”Jag har inte den blekaste om vad Uncharted 3 är, och jag äger ingen PS3 heller så att jag plockade poäng i detta moment känns som en stor bedrift. Eller lyckosam chansning kanske. Jag observerade dock att jag hade exakt rätt betygsgissning för ett par dagar sedan, så det känns ändå lite snopet att tappa fullpoängaren till någon annan. Anyway, jag får åtminstone poäng den här gången, det är inte varje vecka det händer precis. Därför håller jag nu tyst och ler inombords.”

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling.

Ställning just nu: Daniel: 6 p (+3) | Fredrik: 8 p (+2) | Jonas: 7 p (-) | Tompa: 4 p (+2)

Electronic Arts kunde inte ha ansträngt sig mer för att göra releasen av Battlefield 3 mer problematiskt. En beta som fungerade under all kritik, struliga servrar och tomma löften till Playstation 3-ägare. Som tur är Battlefield ett starkt varumärke så försäljningen har nog inte påverkas allt för mycket av ovanstående klavertramp. Årets FPS-krig kan börja.

Den här generationens konsoler börjar hitta sin maximala prestationsnivå och inget beskriver det bättre som när ett grafiktungt spel släpps och PC-ägarna pekar på konsolfolket och skrattar. För visst är Battlefield 3 vansinnigt snyggt, men bara till PC. Till Playstation 3 och Xbox 360 är det bara väldigt snyggt. Dessutom krävs det till 360 att man installerar högupplösta texturer på sin hårddisk, annars ser det inte bra ut alls.

Battlefield har alltid varit ett utpräglat multiplayer-spel och DICE understryker det faktumet med att lägga singleplayer-kampanjen på skiva två till 360. Och det är antagligen just kampanjen som får mest stryk i recensionerna, den beskrivs som ett nödvändigt ont. Men flerspelarläget hyllas i vanlig ordning vilket driver upp snittet. Till Xbox 360 landade det på 84 vid vår mätning och det syns tydligt att recensenterna som ger det höga betyg har valt att mer eller mindre ignorera kampanjen, och det kanske är okej i ett sådant här spel. Kanske.

Fredrik (gissat snitt 89): ”Eftersom kampanjen ska suga och onlineläget beter sig instabilt är det inte konstigt att Battlefield 3 inte får högre än 84 till konsol. För till skillnad mot PC-versionen är det inte speciellt snyggt heller, visst det ser bra ut, men jag tappar inte hakan. Jag hade nog hoppats på mer än så här, även till Xbox, för jag har verkligen inte råd att köpa en PC som kan driva det här monstret”

Jonas (gissat snitt 92): ”När jag gissade det här betyget var det två saker jag missade i min beräkning. För det första – Battlefield 3 är inte en uppföljare till Bad Company, det är en uppföljare till ett varumärke hårt förknippat med PC. Inte bara att det gnälls lite på att spelet blivit ”konsolifierat”, dom riktigt hardcore-recensenterna spelar givetvis på PC där spelet också snittar betydligt högre. Det borde jag ha tänkt på. Den andra saken är ju det faktum att även om DICE gör (i mitt tycke) världens bästa multiplayer i FPS-genren så är dom långt ifrån lika vassa på singleplayer-kampanjer. Sådant tycker tydligen recensenter kan vara viktigt ibland, framförallt på konsol där vi inte är lika vana med rena multiplayer-spel. Nåja, nya tag nästa vecka.”

Daniel (gissat snitt 88): ”En lång väntan är över – Battlefield 3 har äntligen släppts. Jag vet inte hur många gångar jag skrivit om spelet här på sidan och det kändes inledningsvis som om jag gjort misstaget att hypa upp mig själv ett par snäpp för mycket. Vad DICE tänkte med när de valde att lägga med ”Operation Metro”, kanske den tråkigaste banan av alla, i betan har jag svårt att förstå. Tack och lov har BF3 mer än så att ge och de så kallade Battlefield Moments som jag upplevde i Bad Company 2 har nu börjat dyka upp allt oftare. Men tusan vad avundsjuk jag är på PC-spelarna som sitter där och dreglar över sin överlägsna grafik, kom igen nu – det är dags för nya konsoler. Att jag inte tog poäng idag när jag var så nära känns bara fel, jag var värd det.”

Thomas (gissat snitt 90): ”BF3 är ett väldigt kompetent spel (dock utan kompetenta servrar och LIVE-funktioner) som onekligen är väldigt snyggt och stämningsfullt, men det finns mängder av sådana spel och detta känns inte på något sätt unikt. Blir istället sugen på att åka till Slussen och kräva att de kompletterar mitt spel med en fungerande LIVE-funktion! Vad gäller vår tävling så blev jag snuvad på full pott eftersom vårt system suger (förberedde nämligen ett segertal eftersom jag såg betyget till ”fel” plattform först, där jag hade haft full pott). Metacritic suger också förresten. Exit Tompa. Enter bitterness.”

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling.

Ställning just nu: Daniel: 3 p (-) | Fredrik: 6 p (-) | Jonas: 7 p (-) | Tompa: 2 p (-)

Batman: Arkham Asylum var unikt på många sätt. Först och främst var det bra, riktigt jäkla bra. Ingen hade förväntat sig det, Batman dök upp, som sig bör, från ingenstans. Spelet hade egentligen allt. Ett bra och tillräckligt djupt slagsmålssystem, mörka passande miljöer och smarta pussel. Ingen hade gjort något liknande tidigare och ingen har lyckats uppnå samma resultat efter. Arkham Asylum var som sagt, riktigt bra. Frågan är då hur man följer upp ett sådant spel?

Rocksteady visste hur. De valde att förbättra vissa saker, lägga till andra. Skapa en helt ny värld, som verkligen känns annorlunda, utan att egentligen ändra speciellt mycket alls. Allt snack om att det nu skulle bli en helt öppen värld var mest just snack. Det är fortfarande linjärt även om man nu fritt kan svinga sig runt i det nya superfängelset – Arkham City. En fungerande paradox. När det kommer till kritan är det mest en uppdatering av Asylum, en uppdatering som recensenter världen över tycks vara hopplöst förälskade i. Vissa går så långt som att påstå att det är ett av den här generationens viktigaste spelsläpp, andra är något mer sansade men håller knappast tillbaka med superlativen. Arkham City har, baserat på 57 kritikers åsikter, landat på metabetyget 95. Inte så pjåkigt.

Fredrik (gissat snitt 87): ”Jag hade väldigt svårt att se Rocksteady Studios chockera oss på samma sätt den här gången. Antingen skulle de satsa för mycket på att skapa en öppen värld vilket jag inte alls var sugen på. Eller så skulle det bli samma lika som Asylum. Jag trodde på ett högt snitt men inte i närheten lika högt som det blev. Jag kommer aldrig misstro Rocksteadys kapacitet att förfina och utveckla, utan att förstöra, igen.”

Jonas (gissat snitt 94): ”När jag såg Arkham City visas upp på E3 i år kände jag att det var något stort på gång. Det såg helt enkelt ut som den bejublade föregångaren, men med precis den nivå av förnyelse och finputsning som en riktigt lyckad uppföljare behöver. Jag säger inte att jag inte tvivlade lite på mig själv när jag valde att gissa på galna 94 i snitt, och det är faktiskt ganska sjukt att inte ens den gissningen räckte ända fram. Men det är bara att ta av sig hatten för Rocksteady och gratulera dem för ett väl utfört arbete, och kanske framförallt mig för att välförtjänt återta ledningen i denna tävling.”

Daniel (gissat snitt 89): ”Att Batman skulle återuppstå och briljera i spelens underbara värld var det nog få som trodde innan Arkham Asylum släpptes, mig själv inkluderad. Att den på den tiden okända studion Rocksteady kunde trolla fram mästerverk med allas vår läderlapp blev en positiv överraskning. När jag drog till med 89 visste jag inte mer än att den första delen blev tokhyllad och var därför inne på samma linje som Fredrik. Det är snudd på sjukt att det snittar så högt som 95? Är det verkligen så bra? Det är väl på tiden att jag plastar upp Arkham Asylum snart så jag kan köpa uppföljaren med gott samvete.”

Thomas (gissat snitt 90): ”Konstaterar kallt att jag alltid är nära, men aldrig tillräckligt nära. Dessutom är det alltid nån annan som är tillräckligt nära för att ta poäng. Batman stärker min jumboplats i tävlingen men eftersom förra spelet var så bra tänker jag ändå offra speltid på honom när jag väl har råd/tid. Damn you Batman.”

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling.

Ställning just nu: Daniel: 3 p (-) | Fredrik: 6 p (-) | Jonas: 7 p (+2) | Tompa: 2 p (-)

Id Software är en av de mest inflytelserika utvecklare spelbranschen har skådat. De har satt en standard för shooters som har varit svår att leva upp till. I varje fall om vi går tillbaka i tiden något. För Id Software har inte släppt något spel på många år. Rage skulle bli deras segertåg tillbaka in i spelarnas hjärtan och på förhand såg allt väldigt lovande, om än väldigt bekant ut. För det påminde om en massa existerande spel. Som Borderlands, fast utan den öppna världen. Mer som Fallout, fast bara på ytan. Det var svårt att sätta fingret på vad Rage faktiskt skulle visa sig vara. Lite, man tror sig att ha sett det tidigare, men kan inte riktigt placera det. Hur som helst var det väldigt mycket upp till bevis för Carmack och hans arbetare. Var det en ny revolutionerande produkt som var på väg ut, eller något som kändes daterat till Ids storhetstid.

Mottagandet blev lite blandat. Till övervägande väldigt positivt, men blandat. Det som först stack ut var hur jäkla snyggt det var, men ganska snart började folk klaga på ordentliga pop-ins vilket förstörde den upplevelsen något. De mest positiva recensenterna talar om en gedigen shooter av den gamla skolan, ett spel som tar några steg framåt utan att tappa vad som är Id Softwares styrka. De mer balanserade menar att Rage vill vara bra på en massa saker utan att egentligen vara exceptionellt bra på något. Andra mer kritiska recensenter säger att det inte finns tillräckligt att göra och det som finns att göra känns snabbt väldigt repetitivt. Men även om det finns en del kritiska röster så landade Rage på 82 i snitt vilket knappast är ett dåligt betyg, men kanske hade man önskat sig mer från en utvecklare av den kalibern. Vi trodde så här.

Fredrik (gissat snitt 82): ”Jag känner en extremt stor respekt för Id Software och jag var väl ganska intresserad av att se vad det skulle bli av Rage. Men jag ställde mig skeptisk till förhandssnack om att det här skulle bli nått över det vanliga. Min gissning landade på 82, något som pekade på ett bra men inte lysande spel. När det också visade sig bli resultatet var jag snarare missnöjd än nöjd. För det hade varit extremt kul att se Id komma in och röra om i en shooter-värld som sett likadan ut sen första Modern Warfare.”

Jonas (gissat snitt 84): ”Det såg lovande ut för mig denna vecka, men i sista sekund kom en viss sajt och postade en totalsågning av Rage som drog ned medelbetyget rejält. Fredriks påhitt om att vi skall gå efter Xbox 360-versionen och inte PS3-versionen (som faktiskt snittar 84) är ytterligare salt i såren. Jag får nöja mig med en poäng denna vecka och det faktum att Id Software faktiskt verkar ha lyckats göra precis vad alla (utom Daniel) trodde att dom skulle lyckas med – en skitsnygg, välgjord, underhållande actionrökare utan det där lilla extra.”

Daniel (gissat snitt 92): ”Id Software har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta tack vare Wolfenstein, Quake och inte minst Doom. Från den dagen att Rage uttannonserades har jag hoppats på, eller nej, nästan förväntat mig att de skulle göra ännu ett stort avtryck i genren. Så med en kombination av min tro på Id Software och min önskan om att de skulle lyckas med Rage, lade jag mig på det höga snittet 92. Allt eftersom releasen kom närmare sänkte jag mina förväntningar och insåg att Rage antagligen inte blir något nytt Doom som revolutionerar genren. Synd att min optimism inte ger poäng.”

Thomas (gissat snitt 87): ”Ungefär halvvägs genom tävlingen inser jag att min starkaste sida är inte att gissa vad omvärlden ska tycka om olika spel. Hoppas på en bättre andra halva av tävlingen…”

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling.

Ställning just nu: Daniel: 3 p (-) | Fredrik: 6 p (+3) | Jonas: 5 p (+1) | Tompa: 2 p (-)

Sista delen i Gears of War-trilogin är här även om det knappast är en högoddsare att vi kommer få ser mer av spelserien i framtiden. Tillsammans med Halo är Gears of War utan tvekan Xbox-plattformens viktigaste varumärke, om vi ser till exklusiva titlar. Och det ställer höga krav. Krav som kan vara svåra att leva upp till. Första delen var riktigt grym, andra delen oerhört välpolerad (undantaget flerspelarläget) och tredje delen blev rätt bra den också. Efter att i princip sträckspelat igenom kampanjen, lagt tokigt många timmar i Horde och skrattat oss igenom Beast, är det nu dags för oss på Tvspelsdagboken att syna våra spekulationer.

Även de mest kräsna kritikerna tycks vara överens om att Epic Games har gjort det igen. Ettan landade på 94 i snitt, tvåan på 93, trean landade till slut på 91. Spelen kan då tyckas ha blivit sämre, men så är det nog inte. Snarare så att kraven har blivit högre. Väldigt många uppskattar möjligheten att få spela igenom storyn med tre vänner, det brutala Horde-läget och nykomlingen Beast. Det gör kritikerna rätt i. Skribenterna som är mest missnöjda menar att det mest känns som en uppdatering av de tidigare spelen och håller därför nere betygen. Och visst, så kanske det är. Men det är också precis vad fansen vill ha, så något helt annat hade antagligen inte tagits emot av varken kritiker eller spelare på ett positivt sätt. Med ett slutsnitt på 91 kan man konstatera ännu en kreativ framgång för Epic. Försäljningen lär även den gå ganska bra. Nu över till våra gissade betyg.

Thomas (gissat snitt 88): ”Skit! Metacritic tror att de vet bäst och placerar mig precis utanför poängplats! Skamligt! Gällande spelet… jag gillade ettan men minns inte om jag ens spelat tvåan så jag blev knappast beroende av det. Längtar inte det minsta efter trean även om jag faktiskt trodde att det skulle bli ett bra spel. Med andra ord 88 poäng. INTE 91, Metacritic…”

Fredrik (gissat snitt 87): ”Tillsammans med Deus Ex: Human Revolution är Gears of War 3, än så länge, årets spel för min del. Spelets story är väl helt okej, men det är Horde och Beast som verkligen får mig att återvända. Kaoset som uppstår i dessa spellägen leder till underbart desperata co-op-ögonblick och jag vill hela tiden ha mer. Jag gissade på 87 eftersom jag trodde att spelskribenterna började bli mätta på Gears men att det samtidigt skulle ha gedigna kvaliteter. Betyget landade på 91 och jag fick inga poäng, det kan jag verkligen leva med.”

Jonas (gissat snitt 89): ”Skönt med en pinne och att äntligen segla upp i ensam ledning, precis där jag hör hemma. Gears of War 3 har lyckats sälla sig till den lilla skara spel som sprängt den mytomspunna 90-gränsen på Metacritic, och med facit i hand måste jag ändå säga att det är välförtjänt. Singleplayer är riktigt kul, trots en liten tempodipp i mittenpartiet av spelet, men det är framförallt i Horde och Beast som det lyser allra klarast. Ett av årets vassaste spelsläpp hittills.”

Daniel (gissat snitt 86): ”Precis som Fredrik så var jag inne på att kritikerna och fansen skulle ha blivit lite mer mätta på konceptet, men att det ändå skulle leverera. Och så blev det väl också till viss del, men det avspeglades inte riktigt så mycket som jag tycker det borde göra i snittet. Gears 3 är ett riktigt bra spel, inget snack om det, men kampanjen nådde aldrig den nivå jag hoppats på, och den där superepiska känslan av att få avsluta en trilogi infann sig inte riktigt hos mig. Act I, IV & V (långtråkig slutboss dock…) blev mina favoriter i berättelsen.”

Komplett lista och regler för vår Metacritic-tävling.

Ställning just nu: Daniel: 3 p (-) | Fredrik: 3 p (-) | Jonas: 4 p (+1) | Tompa: 2 p (-)