Det är dags att rikta strålkastarljuset mot en riktig gigant, en konsol som sålt över 60 miljoner exemplar världen över – Nintendo Entertainment System (NES). För många av oss som är födda på 70-talet var det här konsolen vi växte upp med, parallellt med datorer från Commodore. Därför har den också en speciell plats i våra hjärtan och kommer sannolikt att trycka på alla möjliga typer av nostalgiska känsloknappar. NES har dessutom åldrats med värdighet och massvis av konsolens spel är precis lika roliga idag som de var då. Här kommer en guide för dig som vill återuppleva din barndom eller hitta nya vägar i ditt samlande, men framförallt för dig som vill spela jäkligt roliga spel.
Tunn historik
Efter att ha skördat framgångar med spel som Donkey Kong, både i arkadhallarna och med portningar till det tidiga åttiotalets hemmakonsoler, var det dags för Nintendo att ta saken i egna händer och äntra konsolmarknaden. Nintendos åttabitarsmaskin debuterade i Japan 1983 under namnet Nintendo Family Computer, eller kort och gott – Famicom. Det skulle dröja till 1985 innan den under nytt namn och ny design släpptes i USA tillsammans med Super Mario Bros., en titel de flesta skulle säga förändrade spelvärlden totalt. Vi i Europa fick snällt vänta till 1 september 1986. Jag var då 10 år gammal och lyckan var total när jag den julen för första gången fick sätta mig på tok för nära TVn och försvinna in i Nintendo Entertainment Systems värld. 
Lokalt eller globalt
Vi börjar på hemmaplan. Först och främst ska det noteras att Europa tillhör PAL-regionen vilket innebär två saker. För oss gick spelen i vissa fall lite långsammare eftersom PAL visas upp i 50Hz. Både musik och bilduppdateringen påverkas av detta. Vill du att spelen ska bete sig som du minns dem från barndomen är såklart den lägre hastigheten inga problem (detta gäller inte alla spel, många utvecklare valde att optimera deras spel för att fungera som de skulle på våra televisioner). Vill du åt den så kallade ”rätta” hastigheten bör du istället vända dig mot den amerikanska eller japanska marknaden. Dessa två marknader följer NTSC-standarden (60Hz) vilken i princip alla spel är utvecklade för.
Innan du bestämmer dig för vilken väg du vill gå i fråga om region kan du även ta in följande i beaktning. PAL-spel är betydligt vanligare på vår marknad av naturliga skäl, dock finns det en del titlar som aldrig kom hit och dessutom kan PAL-spel ofta visa sig vara dyrare eftersom lokal efterfrågan driver upp priserna. I längden kan det alltså vara billigare att köpa en amerikansk eller japansk enhet även om det kan kännas lite krångligare till en början. Här kommer några enkla tips som kanske kan hjälpa dig att ta ställning.
1. Är du enbart ute efter att hitta tillbaka till din gamla spelsamling och inte bryr dig om hastigheten i spelen, skaffa då en enhet som såldes här i Sverige. Dessa myllrar det av på Tradera och andra lokala säljsidor. Tänk då på att dessa inte spelar japanska eller amerikanska spel utan att ha modifierats och även om du modifierar enheten kommer många spel från andra regioner att bete sig knepigt. Kostnaden för denna bör ligga runt 500 kronor.
2. Önskar du spela i 60Hz men vill samtidigt att den fysiska konsolen ska se ut som du minns den, är en amerikansk maskin att rekommendera. Många säljare i Sverige brukar ha en del amerikanskt på lager så du bör inte ha några problem att hitta favoriterna. Annars är det jänkare på eBay som gäller och då är det oftast fraktkostnaderna extremt höga. Ett amerikanskt NES kommer att vara lite dyrare om du köper den av en svensk säljare, räkna med runt 800 kronor.
3. Här kommer min personliga favorit. Skaffa en japansk AV Famicom vilket den andra revisionen av Famicom. Den är i sig regionsfri och kan med hjälp av en adapter spela den stora majoriteten av amerikanska spel och självklart även allt japanskt. En del japanska spel är dessutom betydligt billigare än de europeiska och amerikanska motsvarigheterna och några är dessutom helt på engelska. Kolla vilka spel du kan ha japanska utgåvor av och skaffa sedan de amerikanska utgåvorna av spel som kräver kunskaper i japanska. En AV Famicom kan kosta dig runt 1000 kronor, men den är väl värd pengarna och kommer att minska dina kostnader på sikt. 
4. Sist vill jag också påpeka att det finns mer moderna lösningar om du vill spela dina gamla favoriter. Den ena är AVS från retroUSB som skickar en signal direkt via HDMI. Kostnaden för en sådan ligger just nu på 185 USD plus frakt. Ett annat alternativ är Analogue NT Mini som kostar hela 449 USD men som å andra sidan skickar ut videsignal både digitalt (HDMI) och analogt (RGB). Båda alternativen är såklart dyrare än att köpa originalhårdvara, men du får betydligt bättre bild om du planerar att spela på en platt-TV. Letar du efter något billigare alternativ finns Retron 5 och Super Retro Trio, men när priset går ner gör så även kvaliteten. Läs på om de sistnämnda konsolerna så du inte blir besviken efter ett köp.
Sidoprylar
Om du inte nöjer dig med ett gäng spel, en maskin (eller två) och en handkontroll (eller fler) finns det en del intressanta tillbehör till både NES och Famicom. Det mest klassiska tillbehöret är nog Zappern, ljuspistolen vi satt med när vi ville skjuta ankor på TVn. Tänk då på att detta kräver en hederlig Tjock-TV (ej 100Hz-modeller) för att fungera. För den som vill ha en arkadliknande kontroll finns NES Advantage men den kan jag inte helhjärtat rekommendera, försök istället att hitta något mer rejält om du vill ha en mer arkadlik upplevelse i passande spel. Vill du spela fyra spelare samtidigt finns Four Score men tyvärr är det bara ett tjugotal spel som stödjer den.
Det i mina ögon roligaste tillbehöret är dock exklusivt till Famicom och det är Famicom Disk System. En diskdrive som du kopplar in till din konsol. Vad som gör den så rolig är egentligen knasigheten att koppla en diskettstation till en kassettbaserad konsol. Logiken bakom att Nintendo släppte den var att få ner priset på spel och ge möjligheten att kunna spara i sina spel (innan batterier löste det problemet). Disk System är utrustat med extra hårdvara för ljud så i många spel får du även ett betydligt biffigare ljud när du spelar på diskett. Det släpptes lite mer än 200 spel till Disk System och kan du leva med lite laddningstider och att ibland få byta sida på disketten, lovar jag dig att ljudet i Metroid och Zelda kommer att värma ditt hjärta. Nu över till spelen.
Alla dessa spel
Jag hade först tänkt lista ett tiotal som du bara måste spel till NES. Men det är för svårt. För oavsett vilken spelgenre du går igång på finns det garanterat spel som du absolut inte klara dig utan. Både klassiker och mer udda fåglar.
Gillar du sportspel kommer spel som Double Dribble, Ice Hockey, Punch-Out!!, RBI Baseball eller Track & Field att hålla dig road i timtal. Det finns även gott om grymma shooters (även om den genren verkligen vaknade till liv under 16-bitseran) så som Gun.Smoke, Gun-Nac, Recca, Gradius, Life Force eller varför inte Parodius. Alla underbara spel.
Sedan har vi en uppsjö av plattformsspel (mer eller mindre actionbetonade). Super Mario Bros. revolutionerade spelvärlden och till NES finns det tre helt magiska delar. För att inte tala om Mega Man-serien, Contra/Probotector, Little Samson, Duck Tales, Journey to Silius, Bucky O’Hare eller Kirby’s Adventure. Listan kan göras betydligt längre. Så många plattformare med så tajta kontroller, en genre som om det inte vore för kreativa indieutvecklare nästan vore utdöd idag. Går du tillbaka i tiden vaknar den dock till liv snabbare än kvickt.
Det går dessutom inte att äga ett NES utan att njuta av Metroid och Castlevania (1-3) som tillsammans skulle skapa en helt egen genre. Atmosfären, musiken och känslan av äventyr är helt enkelt enorm oavsett vilket av spelen du tar dig an. Nåja, Castlevania II: Simon’s Quest kan vara lite svårt att återvända till. Och så har vi Zelda, jag vet inte riktigt vad som går att säga om det som inte redan sagts. Första Zelda lade grunden till en enormt populär serie, allt har inte varit lysande men många gånger har Link slukat min tid som få andra karaktärer kan skryta med. Tvåan är kanske lite av ett svart får i familjen men ska för den delen inte undvikas men det är del nummer ett som alltid kommer att vara synonymt med konsolen och för den delen en form för massvis av äventyrsspel som skulle följa efter.
Till sist vill jag slå ett slag för alla charmiga, kanske något enklare, titlar som finns till NES. Så som Balloon Fight, Rainbow Island, Excite Bike, RC Pro-Am, The Goonies och Ice Climber. Alla de spel med genialisk design, alla lyckade arkadportningar och spelen som gör sig så bra att spela tillsammans med vänner. Det finns helt enkelt för många klassisker till NES så det inte går att göra några definitiva listor och det är också det som gör konsolen så fantastisk. För att avrunda den här artikeln avslutar jag med en intervju främst riktad till dig som vill gå den japanska rutten och börja samla till Famicom.
Intervju: Ett japanskt perspektiv
John Pauli Koskimaa driver spelbutiken Super Gangu som är belägen på internet och har sin bas i Tokyo. Butiken har i dagsläget ett delat fokus mellan retrokonsoler och spel samt spelrelaterade figurer och prylar. Vi ställde några frågor till honom för att få ett japanskt perspektiv på Nintendos åttabitarskonsol.
Vad startade ditt intresse för japanska tv-spel och vad fick dig att öppna en internetbaserad spelbutik i Japan?
Jag har alltid varit fascinerad av TV-spel sedan mitt första möte med ett NES som granngrabbarna hade på mormors sommarställe. Att jag numera är fokuserad på japanska spel och hårdvara kommer naturligt i och med att jag bor i Japan, även om jag har en liten samling importerade amerikanska kassetter. Att äga en spelbutik har alltid varit en pojkdröm, och efter att ha gett allt jag kunde på min förra satsning (Go! Go! Nihon) så ville jag gå vidare med någonting som låg närmre min passion. Således bestämde jag mig för att göra drömmen till verklighet. Att driva retrospelsbutik är oglamoröst, hårt arbete, sena kvällar och låga marginaler men man får sån energi när kunder hör av sig och är så tacksamma när det som de köpt anlänt från Japan.
Hur är din uppfattning om Japanernas intresse för just Famicom? Går det att likna vid hur NES-marknaden i väst fullkomligt har exploderat?
Retrospel har även här i Japan fått mer och mer uppmärksamhet i traditionell media som TV och dagstidningar, så priserna har stigit på samma sätt som i resten av världen, särskilt på eftertraktade och sällsynta titlar. För bara några år sedan fanns det drösvis med Famicom-kassetter överallt, numera får man leta noga för att kunna hitta roliga/populära titlar till bra pris. På senare tid har fenomenet blivit ännu större på grund av Famicom Classic Mini som fortfarande är slutsåld överallt när detta skrivs. Jag hoppas att Nintendo slutar maska och släpper fler snart.
En annan anledning är förstås också intresset från utlandet. När man samlat alla spel man vill ha från sin inhemska marknad brukar många kolla på Japan för att se vilka Japan-exklusiva titlar och hårdvara som finns. Det är något som vi också kommer fokusera på att ta in mer från och med nu.
Vad vill du ge för tips till någon som är nyfiken på att börja samla till Famicom och vad tycker du man bör tänka på när man köper/importerar hårdvaran som behövs?
Välj den basenhet som passar dig, här är de vanligaste: 1. Originalet (vit/röd) Charmig, men inte så populär då den endast kan kopplas in via RF/antenn. Vill man ha bättre bild och en ogulnad konsol krävs det ofta att man lägger ner en del arbete eller betalar extra för en färdigmoddad/restaurerad basenhet. 2. New Famicom (a.k.a. AV Famicom) Enkel, pålitlig och så bra bild man kan få över komposit. Har gått upp en del i pris på senare tid men fortfarande värd det i min mening. Fungerar även med NES-kontroller. Ett bra val om man vill komma igång snabbt utan krångel. 3. Twin Famicom (flera varianter) Kan spela både kassetter och FDS-disketter, men disk system-enheten är oftast trasig. Köp bara om du vet vad du ger dig in på eller säljaren kan ge garanti på att diskettenheten är servad och fungerar med de flesta disketter. 
Om du får välja ett spel som du tycker är skäl nog att verkligen överväga ett köp av en Famicom-enhet (alltså vad är konsolens ”Killer app” som är exklusivt för den japanska marknaden) vilket skulle det vara?
Det är en väldigt svår fråga då poängen med Famicom är just att det finns så pass många japan-exklusiva spel som är värda att ha i sin ägo. Blir jag tvungen att välja skulle jag nog säga Konamis Crisis Force från 1991. Spelet pressar maskinen till sin gräns med snabbt gameplay, förstörbara miljöer och fantastisk musik. Vissa vill påstå att det grafiskt sett kan jämföras med tidiga 16-bitarsspel vilket jag inte är helt beredd att hålla med om, men klart imponerande är det. Soundtracket har det berömda ”Konami-soundet” och är komponerat av Ken-ichi Matsubara som även arbetade på Castlevania II: Simon’s Quest och Contra Force. Rekommenderas varmt!
