Thunder Spirits är en shooter till Super Nintendo, eller mer korrekt till Japanska Super Famicom. Spelet är en variant på Thunder Force 3 till Sega Mega Drive, en viktig skillnad är dock att Spritis inte har någon autofire. Det känns i fingrarna vill jag lova.
Etikett: Super Nintendo (Sida 2 av 2)
Parodius är något så knasigt som en parodi på Gradius. Spelet släpptes 1992 till Super Nintendo i Europa och kan väl bäst beskrivas som en kompetent men helskruvad shooter. Att någon får för sig att göra en parodi på en shooter kräver all respekt. Dags att ta pingvinen på en flygtur och skjuta… clowner?
R-Type är en av de mest klassiska shooterserierna någonsin och det är inte alltid lätt att ha koll på alla varianter och uppföljare som har släppts. Super R-Type kom ut 1991 och var den tredje delen i serien. Eller vänta nu, det var ju R-Type III. Hur som helst, det är hög tid för Super Nintendo att göra entré i Första 10 med Super R-Type, det tredje R-Type som släpptes till konsol, fast inte del tre. Ok?
Först och främst, innan jag raskt går över på en massa nytt retrosnack, vill jag slå ett slag för Tropico. Mer exakt Tropico 4. Ännu mer exakt Tropico 4 Gold Edition. Jag spelade en hel del Tropico 3 och gillade det skarpt. Har varit nära att köpa fyran många gånger men väntat på lite lägre priser. När sedan Gold Edition kom ut, som inkluderar den varmt omtalade expansionen Modern Times, låg ett köp i luften. Men ingen tycks bry sig. Det vill säga svenska butiker. Jag och Daniel svängde runt i en massa olika butiker i lördags och kammade helt noll. Personalen i en lokal Gamestop-butik hade ingen aning vad vi pratade om. Tropical-vadå? Otippat. Även om vi säkert kan förstå varför, är det tråkigt att se rader av skitspel till Wii i butikerna samtidigt som riktigt bra men smalare titlar helt saknas. En handfull fingertoppskänsla hos butikscheferna hade i varje fall lett till två sålda spel i helgen. För att fira detta nederlag kommer här en ny trailer från spelet.
Över till det jag numer kallar för mitt tradera-/blocket-beroende. Det har hänt ett par nya saker. Senaste jag skrev om detta hade jag precis fått mitt Super Nintendo. Tyvärr var strömadaptern till det trasigt, som tur var hade jag en universaladapter som fick duga medan jag väntade på att få en ny skickad till mig. Idag dök den upp och nu är världen som den ska. Det blev, host host, ett par till köp i helgen.
Jag råkade hamna på Fridhemsplan där jag köpte ett Sega Mega Drive 2 inklusive Sonic och NHLPA 93 för 500 riksdaler. Min livspartner tokfastnade i en nostalgitripp framför Sonic men det var mest kul att se den användas direkt. Sen var jag förbi en Game-butik och köpte Okamiden, Kingdom Hearts 2 och Zelda Phantom Hourglass till DS. Kanske inte speciellt retro men det är ett steg på vägen i min plan att äga alla Zeldaspel. Ingen billig plan, så den kanske inte är speciellt hanterbar. Vad har då Kingdom Hearts och Okamiden att göra med Zelda? Inget, vill bara dela med mig. Sen ropade jag hem SSX 3 till Gamecube, NBA Jam Tournament Edition till Mega Drive och Super Mario Kart till Super Nintendo. Så var det med den saken. Återkommer med intryck från allt detta snart. Antingen här i dagboken eller i någon slags retroartikelserie. Vi får la se.
Nu över till veckans fynd. Vad sägs om Legend of Zelda Link to the past till SNES. Bara kassetten. Ouch. Skämt åsido, ta en titt på det här istället.
Det började ganska försiktigt. Jag gav mig ut på Blocket och köpte en tjock-TV för 200 kronor. Mest för att jag vill ha något att koppla min gamla Xbox, min PS2, mitt Dreamcast och min Gamecube till. Att få packa upp min spelsamling och återigen sortera in alla äldre spel i hyllan var en fröjd. Detta gav mig dock lite blodad tand, jag har inte spårat ur än, men det känns inte långt borta.
Mitt första köp blev en PS1. Kanske den mest onödiga konsolen att köpa med tanke på att tvåan är bakåtkompatibel. Men när det dök upp en annons på blocket där man kunde fynda en PS1, alla sladdar, en handkontroll och cirka 10 spel för enbart 5 kronor, var det svårt att stå emot. Sagt och gjort åkte jag ut till Vällingby och gjorde mitt fynd. Personen som sålde vågade inte lova att den fungerade, men för 5 kronor vågar man ta risken. Den fungerade. Ser lite konstiga grafikbuggar i ”dashboarden” men annars är allt under kontroll.
Nu landade fokus på andra maskiner jag aldrig har ägt. Mitt tvspelande tog ett hopp från 8-bitarsgenerationen till Dreamcast. Däremellan hade jag fullt upp med min Commodore 128D, min Amiga och min PC. Det gick med andra ord ingen direkt nöd på mitt spelande överlag. Så vad ska skulle jag ta siktet mot först? Jag gav mig ut på blocket och började orientera mig i träsket. Hittade snabbt en Mega Drive till bra pris som jag hoppas få köpa snart. Säljaren mailade och sa att han var på semester. Oförskämt värre.
Efter att ha snurrat runt på blocket och kammat ganska mycket noll tog jag steget över till Tradera där jag sprang på en butik som sålde ett Super Nintendo till ett hyfsat pris, dessutom med lite garanti. Jag slog till och häromdagen dök det upp. Tyvärr har jag bara det medföljande Super Soccer att spela just nu, vilket utan att överdriva, är fruktansvärt dåligt. Men nu står det i hyllan alldeles underbart. Jag har även vunnit auktioner på ett stycke Super R-Type och stycke Super Mario World, inget har dykt upp. Hoppas på leverans imorgon men om det är något som jag har svårt att hantera är det väntandet på att privatpersoner ska skicka iväg spelen man köpt. Om de skickar spelen överhuvudtaget. Ta i trä och allt det där.
Nu är jag hur som helst nere i skiten. I retroträsket. Eller i osäkerhetens träsk som är begagnade köp av främlingar. Kan säga en sak, att surfa runt efter fynd på Blocket eller Tradera är något beroendeframkallande och inte helt otippat har jag lagt mer tid på det än att faktiskt spela mina spel. Det känns som jag har bränt flera tusen kronor de senaste dagarna innan jag inser att jag bara lagt ut runt 800 kronor. Glömmer bort att jag nästan aldrig vinner några av auktionerna jag budar på. Det gäller att bestämma sig direkt för vilken smärtgräns man har när det gäller priser, annars spårar det nog ut totalt och jag dyker upp i nästa avsnitt av lyxfällan. Specialavsnitt: Retrospelsfällan. Jag kommer onekligen att återkomma till det här ämnet i kommande dagböcker, var så säker. Under tiden kan vi alla luta oss tillbaka och titta på lite sköna klipp från saker som faktiskt inte finns på Tradera – än. Det där GTA V ser ju lovande ut.
